onsdag 18 juni 2014

1.12 Sophia återvänder till jobbet.

Sophia skulle gå och lägga sig men Decan var som försvunnen, igen.
Hon hade förmåga att gå och gömma sig, men denna gången hörde hon ett fnitter ur leklådan och lyckades hitta henne.






















Eftersom Decan var så pigg tänkte Sophia att hon kunde mata henne på golvet och vila lite innan hon gick in och la henne i sin spjällsäng. Men att tänka att Decan ska vara duktig och stanna på en plats var lite naivt.






















Decan kröp om kring runt i huset men det fanns inte längre något som var spännande att undersöka. MEN, det fanns en dörr som var spännande. Det var dörren ut. Eftersom det hade varit så kallt denna våren hade barnen inte fått vara ute så mycket vilket gjorde det hela väldigt spännande för Decan.

Dörren lyckades på något sätt öppnas och Sophia vaknade med ett ryck när dörren slog igen och flög upp ur sängen.

Ute i regnen satt Decan och jollrade tyst för sig själv. Sophia insåg att hon måste glömt att låsa dörren och tog in Decan som var allt annat än glad över att blivit påkommen.





















Dagen efter...

Det var dags för Sophias första dag tillbaka på jobbet och barnvakten skulle vara där vilken minut som helst. Decan sov fortfarande och Danielle var bråkig med maten. Hon ville först inte ha maten och sedan vägrade hon äta den med sked.

Men hon fick som hon ville, för Sophia hade faktiskt inte tid, inte idag.






















För att hålla Danielle fokuserad på något annat såg Sophia till att hon var upptagen med att leka när hon sa hejdå. Decan hade inte vaknat, men hon kände inte för att väcka henne och hoppades på att hon skulle ta förändringen bra.






















Sophia kunde inte låta bli att kasta en blick bakåt i taxin, men försökte sedan hålla blicken stadigt framåt. Hon var tvungen att göra detta, det var för allas bästa.






















Det fanns mycket kändisar i Monte Vista och eftersom Sophia klättrat högre och högre på karriärstegen jobbade hon mycket med kändisar, och det var väldigt spännande! Även om det var jobbigt att lämna tvillingarna hemma var det väldigt roligt att komma ut och arbeta igen.

Hon märkte också att hon blev allt bättre på att styla folk, och de mesta av hennes kunder blev väldigt nöjda!






















Även om var skönt med omväxling så var det också skönt att komma hem. Barnen hade skött sig väl och det enda barnvakten sa var angående Decans födelsemärke på näsan men Sophia förklarade enkelt att hon var född sådan och att det var inget som skulle viskas om. Alla kunde se det och det var bättre att prata om det öppet än att viska om det bakom ryggen på henne.

När barnvakten skulle gå stannade han i dörren och sa

-Det var en sak till. Decan är väldigt blyg och ja. Hon varken pratade eller lekte med mig, inte ens när Danielle var med. Det kanske kan vara något att träna på. Hon är redan en speciell flicka, om hon håller sig undan hela tiden kommer det nog bara bli värre.

Sophia nickade. Hon hade tänkt samma sak.

Eftersom Danielle var pigg efter att ha sovit hela dagen passade Sophia på att träna på att prata med henne. Hon lärde sig väldigt snabbt och tyckte det var roligt.

Nu behövde kunde hon faktiskt säga vad det var hon ville istället för att bara skrika.



Decan verkade däremot väldigt ointresserad av att lära sig prata så Sophia bestämde sig för att lära henne gå istället. Danielle har själv lärt sig det och spatserade stolt omkring men Decan kröp fortfarande.

Decan tog försiktigt några prövande steg och med Sophias hjälp förstod hon tricket att hålla sig på benen. Sophia blev tårögd av stolthet.



Dock är det faktiskt lite jobbigare med barn som lärt sig gå då de lätt och snabbt smiter iväg. Vilket var det första Decan gjorde. Hon var alldeles för nyfiken på världen för att sitta inomhus.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar